Till meny historia

1800-talet

Århundradet inleddes med att den förhatliga djurgårdsinrättningen avskaffades. Beslut om detta togs 1801. Sommaren samma år skedde en resa av "HushållningsComittéen" varvid de inhämtade uppgifter om förhållanden på Öland. Resan ledde till en rapport som låg till grund för det fortsatta arbetet med avvecklingen av Djurgårdsinrättningen. Under de följande åren skiftades stor del av utmarken och tillföll antingen byarna som deras allmänningar eller tillföll enskilda brukare.

Under en period från 1 januari 1820 till 1826 bildade Öland ett eget län med Adlersparre som vice landshövding och efterträddes av Gustaf Lindenkrona. Någon ordinarie landshövding har Öland aldrig haft. Syftet med att Öland blev ett eget län var att påskynda reformerna efter djurgårdsinrättningen bland annat enskiftesförrättningen.

Under århundradet skedde en utveckling av jordbruket, men skogen var eftersatt. Skogsbeståndet var vid upphävandet av djurgårdsinrättningen hårt åtgånget. Planer för utveckling av den öländska skogen gjordes upp men de förfuskades under den kommande tiden. Det blev en del snabba beslut av riksdagen, bland annat beslutades 1821 om att alla kronoskogar på Öland skulle försäljas förutom Bödaskogen. Det medförde att "Planteringshagen Österskog" såldes för 1 768 riksdaler. Den nye ägaren avverkade skog där och gjorde en förtjänst på 30 000 riksdaler. Det öppna och avbetade Öland som vi känner igen från äldre vykort blev till under denna period och var typiskt fram till 1960-talet, då betningen av bland annat alvaret minskade.

Sedan länge hade Bödaskogen, betraktats av befolkningen, där de kunde ta det virke som de behövde. Skogsvaktarna försökte stävja detta omfattande tjuvhuggande av träd. Vid en kontroll i Torp 1850, hade de blivit hotade med påkar och utsatta för stenkastning.

Detta ledde till att militären kallades in. Enda gången som svensk militär kallats in mot den egna befolkningen, förutom Ådalen 81 år senare. Några större våldsamheter blev det inte av militärens närvaro. En underjägare begick självmord innan han skulle gripas, för sin medverkan i upproret. Vid den följande rättegången dömdes 9 personer till olika straff, det strängaste på två års fästning.

Många av de stenmurar som i dag finns på Alvaret och kan vara kilometerlånga uppfördes under 1800-talet.

Under denna period grundades också staden Borgholm och köpingen Mörbylånga. De förblev under sin förvaltningsperiod några av de minsta i Sverige av sitt slag. Systemet med köpingar och städer avskaffades under 1900-talet.

Öland hade 1801 omkring 25 000 invånare, under de kommande åren skedde en betydande tillväxt av befolkningen. Genom i huvudsak inflyttning av folk från Småland. Ölands jordbruk hade också under denna period ett uppsving genom nya odlingsmetoder. Under denna tid upptogs också många nyhemman, många av dessa har i dag åter blivit öde.1880 hade Öland 38 056 invånare. Landskapet hade då större befolkning än det långsiktigt kunde klara, om den största delen av befolkningen skulle försörja sig på jordbruk.

Vid denna tid började emigrationen från Öland. Inget svenskt landskap hade så stor utvandring per capita som Öland.

                                             Emigrationen på Öland                                    Upp 

 

[Till meny historia]
[Tillbaka till huvudmeny] [Innehållsförteckning ]