Tillbaka till meny 1500-talet

Dackeupproret på Öland

Gustav Vasa blev kung över Sverige 1523. Kungens män blev ofta väl mottagna och hyllade, då de hade befriat befolkningen från det utländska styret. Bland annat blev kungens fältöverste Arvid Västgöte som intagit Kalmar och åkt över till Öland, väl mottagen på ön. Både Kalmar och Öland var då härjat av de tidigare krigen. För att upphjälpa Ölands belägenhet, utfärdade Gustav Vasa ett "previligiebrev" för den öländska allmogen om fri seglation med varor till Tyskland.

Den enda bevarade bilden av Nils Dacke, som återger en samtida teckning. Teckning av Nils Mandelgren som återger målning på en innervägg i Östergötland,, numera förstörd.

Men efter ett tag vidtog Gustav Vasa flera åtgärder som inte var så populära. Ett allmänt missnöje uppstod i de olika landskapen. Även ölänningarna var missnöjda, men de deltog inte direkt i något väpnat uppror mot kungens befallningsmän.

Missnöjet ledde fram till att en bonde, Nils Dacke från Konga härad i Småland ställer sig i spetsen för ett uppror som utbryter maj 1542. Han samlar ihop en skara som i början består av 100 man. De härjar i Mörebygden, slår ihjäl en del av kungens styresmän och styr över nästan hela Kalmar län.

I november månad 1542 går Dacke över till Öland. Han får inget större bistånd av den öländska allmogen, trots att han förklarar Öland som ej skattskyldigt till kungen. Dacke vänder sig då mot Borgholms slott, där han slår ihjäl kungens befallningsman över slottet, Jöns Nilsson, samt lagmannen Johan Kyle och en annan befallningsman Jacob Andersson.

Dacke tillsätter egna befallningsmän över Öland, men Kalmar slott behärskas av kungens man. Efter att Dackes trupper blir slagna utanför Kalmar vänder han sig mot Östergötland och nya nederlag. Han rymmer vidare i de småländska skogarna, där han blir funnen och ihjälslagen.

Trots att Öland inte var direkt inblandat i Dackeupproret berördes landskapet genom dessa händelser. Den öländska allmogen stödde Dacke endast under hans närvaro, då de var tvungna till det, för att rädda sitt eget skinn.

Upp

[Tillbaka till menyn 1500-talet]
[Tillbaka till meny historia]
[Tillbaka till huvudmeny]
[Innehållsförteckning ]