Tillbaka till meny 1600-talet

Under Carl XI:s tid låg Sverige nästan ständigt i krig med Danmark. Efter vinteruppehållet 1675-76 lämnade den svenska flottan Elfsnabben den 16 maj 1676. Flottan var vid denna tid en av Europas största. Men besättningen var oövad och befälen hade bristfälliga erfarenheter av sjöslag. Bland annat var högsta befälet för den svenska flottan, Lorentz Creutz, helt utan erfarenhet av sjökrig. Kaptenen på skeppet "Äpplet" hade som enda merit att han varit källarmästare vid amiralitetet.

Stora Kronan, enligt marinmålaren Jacob Hägg (1839-1931).

Den svenska flottan mötte den danska flottan vid Bornholm och där inleddes ett mindre sjöslag. Därefter drog sig den svenska flottan norrut, förföljd av den danska och holländska flottan, som hade anslutit sig till danskarna. Fienden hann upp svenskarna öster om Öland och ett större sjöslag började. Flottorna kunde inte förorsaka varandra så stora skador genom beskjutning.

När Amiralitetsskeppet "Stora Kronan" gjorde en förhastad undanmanöver. Då fattade krutförådet eld, Stora Kronan sprang i luften och sjönk utanför Slagerstad. Av den 850 man stora besättningen följde över 800 skeppet i djupet den 1 juni 1676.

Prästen i Långlöt stod i kyrktornet och betraktade sjöslaget, han nedtecknar: "De begynte åter skräckeligen starkt skjuta på varandra. Av skott gick stora skeppet Kronan omkull. Aldrig har dess like av storhet varit byggd i Sverige. . . .Det stora skepp Kronan, blev liggande uppå Slagerstad grund till 18 famnars djup, och vart i några dagar upptagne 183 man som begravdes i Hulterstad och Stenåsa kyrkogårdar."

Bland de omkomna på Stora Kronan fanns det flera från Öland. Bland andra: Per Joenson Näswis, Ås; Mats Matson Blomma, Gräsgård; Håkon Jönson Galeija, Smedby; Lars Person Stolpe, Hulterstad; Jon Mårtensson Kiempe, Norra Möckleby; Nils Persson Dubbelhake, Ås; Nils Nilson Wendt, Gräsgård; Joen Bengtsson Kråka, Kastlösa; m fl.

Flera av den svenska flottans fartyg förlorades i sjökriget detta år. Skeppet "Swärdet" antändes utanför Långlöt och sjönk med 600 man. Skeppet "Äpplet" gick på grund vid Dalarö och sjönk. Svenska flottan var slagen och kunde inte försvara sina provinser.

Under nästa sommar återkom den danska och holländska flottan. Danskarna plundrade Glömminge kyrka, efter att ha tagit med sig mycket värdefullt från kyrkan, brändes den. Ytterligare några byar och prästgårdar på mellersta Öland brändes av danskarna, många värdeföremål rövades ur kyrkorna.

På mellersta Öland, var de flesta byar brända eller plundrade. De södra delarna kom lindrigare undan. Holländarna som där var i land gick något mildare fram. De kommande åren behärskade danskarna Östersjön med sin flotta, men de gjorde inga nya försök att komma i land på Öland. Kanske de ansåg att det inte fanns mer att plundra, då de hade tagit det mesta sommaren 1677. Kriget fortsatte några år med olika sjöslag i Kalmarsund och Östersjön fram till dess att fred slöts i Lund 1679.

Åren efter Stora Kronans förlisning bärgades en del kanoner från vraket. 1980 återupptäcktes Stora Kronan av Anders Franzen och sedan dess har årliga dykningar förekommit på vraket. Fynden har samlats och flera finns utställda på Kalmar Läns Museeum.

Upp

[Tillbaka till meny 1600-talet]
[Tillbaka till meny historia]
[Tillbaka till huvudmenyn] [Innehållsförteckning ]