Tillbaka till meny folkmusik
 
 

VISOR

Visorna har alltid varit dominerande över låtspelet, eftersom nästan alla sjöng, medan det var färre som kunde spela något instrument. Det mesta av visförmedlingen har skett genom muntlig tradition, så det finns endast några visor bevarade i gamla handskrifter och ett fåtal melodier och visor i äldre samlingar.

Skillingtrycken har betytt mycket för förmedlingen av visor. De började tryckas redan på 1500-talet, i huvudsak med andliga visor. Under 1700-talet var det mest profana visor som började spridas bland visintresserade. På 1800-talet nådde de ut till det stora flertalet, med kringvandrande försäljare och på marknader. Visorna var då mest långa, sentimentala kärleksvisor. De flesta olika visgenrer finns dock representerade bland skillingtrycken.

Begreppet folkvisa var till långt in på 1800-talet, förknippat med det som vi idag kallar medeltidsballad eller bara ballad. Så småningom kom begreppet att omfatta alla typer av folkliga visor.

Sången var förr ett mycket viktigt inslag i det sociala livet, speciellt på landsbygden. Det finns visor för alla tillfällen i livet, arbete såväl som fest. Nils Stålberg skriver om "öländskan, som gör tre ting i samma stund: hon dirigerar kärran från kuskbocken, stickar strumpor åt vännen och - sjunger visor".

Ett exempel från Öland är att man på bystämmor på södra Öland, sjöng alla 90 verserna av "Sinclairvisan". Den baserades på Anders Odels dikt om Malcolm Sinclair, som mördades på hemväg från mission i Konstantinopel 1739. I Kastlösa höll denna tradition på till 1880-talet. Nils Stålberg skriver "Man sjöng en vers var, laget kring, tills den 90:e versen förklingat, och den som klickade på en vers, måste plikta ett tjog ägg eller en daler. Så gjorde man äggtoddy, och man gissar nog icke fel, om man säger att äggen räckte till". Melodierna kunde skilja från en by till en annan, och Stålberg uppger en variant från Ventlinge och en från Törnbotten i Algutsrum socken.

 

 

 

Upp
 
 
Tillbaka till meny folkmusik ]
[ Tillbaka till meny konst ][ Tillbaka till huvudmeny ]
[ Innehållsförteckning ]