Tillbaka till meny Natur


Sjöar och våtmarker


Kärr, mossar och sumpskog
Huvuddelen av öns våtmarker består av kärr och fuktängar. Vätar, strandängar, vattendrag och sumpskog utgör en mindre del av arealen våtmark. Mossar finns nästan inte alls trots att namnet mosse ingår i flera namn på öländska kärr. På Öland är träsk och mar andra vanliga benämningar för olika typer av våtmarker.

I kärren dominerar starr och agväxter. Vanligast är starrmyrar med bunkestarr och trådstarr. Bunkestarr vill ha en näringsrik miljö, medan trådstarr klarar sig i mindre näringsrika kärr. Agmyrar är inte lika vanliga men finns bland annat i Hornsjön, Djurstad träsk och Amundsmossen. Agmyrar är alltjämt viktiga häckningsplatser bland annat för ängshök, även om man numera kan se att fågeln också söker sig till tokängar under häckningen.
Bild, Kvarnkärret vid Bjärby

Triberga mosse, strax norr om Hulterstad, domineras helt av bunkestarr. Triberga mosse består egentligen av två kärr Alby mosse och Triberga mosse, vilka däms upp av östra landborgen. Kärren är inte påverkade av mänsklig aktivitet i någon större utsträckning. Häckande fåglar är bland annat rödspov, brushane och skedand.
   Bild, Tiberga mosse

Lindsmossen i Södra Bäck ingår i Mittlandsskogens största våtmarksområde. Både ag- och starrkärr finns i mossen. Det variationsrika området innehåller även mindre alvarmarker och stora fuktängar med stor rikedom på orkidéer.




Källkärr bildas där kalkhaltigt grundvatten sipprar fram. Exempel på sådana kärr är Igelmossen och Högsmossen.

Bild, offerkälla på Högsmossen





Mossar finns, som tidigare nämnts, i mycket liten omfattning på Öland. Två små tallrismossar finns dock på norra Öland. Den ena, belägen drygt en kilometer öster om Haget, är störd av dikning och avverkning. Den andra som ligger söder om Mickelsmad är mera intakt och är kanske den bäst utbildade tallmossen på Öland. Av de låga växterna dominerar skvattram, lingon, blåbärsris, ljung och olika mossor. Tuvull växer i mindre omfattning på båda ställena. Våtmarker som innehåller mindre mossebildningar är Svartvikskärret och Knisa mosse.

Mindre områden med sumpskog finns i anslutning till flera kärr exempelvis Svartvikskärret. Den vanligaste och mest utbredda sumpskogen är ung björkskog som i Mittlandsskogen. Vickleby strandskog innehåller ett långsträckt sumpområde bevuxet med björk, al, ask och ek. Ett fint exempel på äldre alsumpskog med en mycket artrik flora finns öster om Högby kyrka.

Upp

Fuktängar

Tillbaka till Huvudmeny
Tillbaka till meny Natur

Föregående sida