Tillbaka till meny samfärdsel

Ölands Järnväg



Kommunikationerna före järnvägen

Sedan 1600- och 1700-talen hade Öland en väl fungerande organisation med skjutsstationer och skjutsentreprenörer. Gästgivargårdar och av länsstyrelsen utsedda skjutsstationer var ålagda att mot en bestämd ersättning skjutsa de resande till närmaste skjutsanstalt. Där fick man byta om resan skulle gå vidare. De dåliga vägarna gjorde att befolkningen på norra Öland drog sig för att resa till Borgholm, särskilt under årstider när vägarna var dåliga.

Sommartid fanns det båtförbindelse både med Borgholm och fastlandet t.ex. Oskarshamn. Även på södra Öland var det kommunikationsproblem, främst vid dåligt väder. Stadsbesök för deras del innebar att man först och främst fick åka till Degerhamn eller Mörbylånga för vidare transport med ångbåt till Kalmar. Detta tog lång tid och medförde att man ogärna utsatte sig för sådana strapatser så ofta.


Järnvägskommitté bildas

Det funderades mycket ute i bygderna på hur man skulle kunna förbättra kommunikationerna på ön. På norra Öland räknade man med att skogsavverkningen i Böda kronopark skulle ge tillräckliga fraktinkomster för att en kommande järnväg skulle bli ekonomiskt bärkraftig. På södra Öland var det transporterna av betor och andra jordbruksprodukter som skulle ge tillräckliga fraktinkomster för att kunna bygga en järnväg på södra Öland.

Riksdagsmannen A. P. Danielsson från Runstens socken var initiativtagare till järnväg på Öland i mitten på 1890-talet. Danielsson utlyste ett möte, år 1896, som kom fram till att en billig smalspårig järnväg skulle vara till gagn för den öländska utvecklingen och att järnvägen skulle sammanbinda hela ön, från Böda i norr till Ottenby i söder.

Året därefter hände det som kom att försena järnvägsprojektet åtskilligt. A. P. Danielsson avled hastigt. Detta gjorde att intresset för järnvägen avtog. På södra Öland, svalnade intresset högst påtagligt när stod klart att kommunerna skulle bli tvungna att betala sin del av kostnaderna. På norra Öland jobbade man däremot vidare med järnvägsfrågan. Det dröjde fram till 1901, innan ett bolag kunde konstituera sig. Namnet på detta bolag blev Järnvägsaktiebolaget Borgholm-Böda.

Upp

Borgholm-Böda järnväg (BBJ)

[ Tillbaka till meny samfärdsel ] [ Tillbaka till huvudmenyn ]
[ Innehållsförteckning ]