[ Tillbaka till tro och sed ]

Den öländska kroppkakan


 

Ingen annan maträtt förknippas väl så starkt med Öland som kroppkakan. Varför har då kroppkakan förknippats med Öland? Den finns ju både på Gotland, i Blekinge och i Småland.
Hur gammal är kroppkakan?

Akademiadjunkten Anders Gustaf Barcheus besökte år 1775 prosten Johan Lundh i Köpings prästgård. Han fick då en beskrivning av denna så speciella maträtt: " Kroppkaka är öländsk rätt, som brukas i synnerhet allmänt på södra landet och på det öfriga landet allenast emellan juhl och påsk hwarje lördag för tjänstefolket. Man trakterade också resande därmed. Jag feck här följande beskrifning på tillredningen af denna mat: En deg göres af kornmjöl och hwete, men grofmalet. Däraf göres kakor, stora som tebrickor och fingers tjåcka. Uti hwar kaka göres en grop, hwaruti lägges fyllning, som består af fårkött och swinkött, ja äfwen som gåssekött, alt salt och tårkat, som skärs i små tärningar och lägges uti gropen. Därpå wikes kanterna af kakan wäl öfwer fyllningen, detta kokas i watn circa 1/2 tima, och blir en mycket välsmakande rätt."

25 år senare skriver en annan ölandsskildrare, Pehr Ahlqvist, kyrkoherde i Resmo om kroppkakor. Där finns antecknat liknande uppgifter, men också att det förekom ytterligare fyllningar. Det nämns att man fyllde kroppkakorna med sill, ål, gräslök eller ister. Pehr Ahlqvist skriver också att man serverar kroppkakor med smält smör samt att de kan ätas kalla.Lök användes i många maträtter dock var det charlottenlök man hade att tillgå fram till i början av 1900-talet

Ytterligare ca. 30 år senare, vi är nu framme vid 1830-talet, reser Linköpingslektorn Johan Wallman till Öland. Han skriver i sina reseanteckningar: " Kroppkakor: Fyld brödkaka, när degen är jäst, afskäres den styckevis, och plattas, fylles med fläsk, medvurst (hos sämre folk sill och lök): kokes i en gryta. Är ölänningens förnämsta spis, göres hos sämre folk af kornmjöl, bättre bruka rog och hwete."

Gemensamt för dessa skildringar är att man särskilt påpekade att detta var en öländsk maträtt. De skrev över huvudtaget inte om någon annan maträtt än just kroppkakor. Ur dessa anteckningar kan man också se att mycket liknar den kroppkaka vi äter idag. Men fortfarande saknas den viktigaste ingrediensen: potatis. Först i ett recept från 1854 finner man att råriven potatis skall ingå. Det finns då i receptboken olika varianter: fina, ordinära och grova kroppkakor. Det var i de ordinära och grova man använde potatis. De fina innehöll vetemjöl och fläskkorv eller medvurst, och blev aldrig populära bland medelklassen. Ej heller de med sill- eller ålfyllning fick någon större beundrarskara. De grova kroppkakorna började i slutet av 1800-talet allmänt kallas öländska kroppkakor.

Vad var det då som gjorde att man bytte ut mjölet mot potatis? En orsak kan vara att potatisen inte odlats så länge, och till en början hade allmogen svårt att ta till sig denna knöl i matlagningen. Myndigheterna propagerade för att man skulle använda potatisen som ersättning för brödsäd.

På Öland åt man till en början kroppkakor vid speciella tillfällen. Vid helger som påsk, fettisdagen, vårfrudagen och trettondagen skulle det serveras kroppkakor. Vid jul skulle det serveras en speciell kroppkaka med fyllning av gåskött, gärna rökt. Vid fettisdagen åt man först kroppkakor och avslutade måltiden med semlor, en riktigt bastant middag med andra ord! Senare började man äta kroppkakor på lördagar, det gör man än i dag i många öländska hem. Förutom vid dessa tillfällen var kroppkakor något man flitigt använde som färdkost. Man bjöd också besökare på denna rätt. I mitten av 1900-talet fick skolbarnen ibland skivade kroppkakor med sig till skolan istället för smörgåsar.

Trätråg so användes vid bak och till kroppkakorAtt koka kroppkakor tar sin tid, därför kokade man mycket varje gång. Det fanns speciella trätråg för smeten, men många öländska kvinnor använde ett speciellt skinnförkläde. De band då upp förklädet så att de fick en "vagga" att lägga smeten i. Sedan hade de båda händerna fria till att forma kroppkakorna (mer om dessa skinnförkläden finns att läsa under seder och bruk). När kakorna var färdiga använde man kokspadet till brödbak eller till att koka kroppkaksvälling. Det reddes då av med vetemjöl och gärna ett ägg, för att slutligen blandas med mjölk. Spadet kunde också användas som sås. Åt man inte kroppkakorna med smör eller spad, kunde de serveras med tjock, vit sås eller med fläskflott blandat med mjöl och mjölk. Lingon och grädde som tillbehör är ganska nytt och kommer troligen från fastlandet.

Recept

Upp

[ Tillbaka till matkultur] [ Tillbaka till huvudmenyn ]
[ Innehållsförteckning ]