Tillbaka till meny tro och sed

Ölands kristnande

Konsekrationskors. Hulterstad kyrka (Invigningskors)

I en liten by nära Kalmarsund på södra Öland i början av 1000-talet. Bonden stod och betraktade sitt sjuka barn som han prövat så många olika dekokter av helande örter på för att det skulle bli friskt. Alla tänkbara offer till gudarna hade prövats, läkekunniga kvinnor hade anlitats men allt förgäves. Barnet blev allt svagare och i gryningen en vacker morgon var allt över. Trots att det inte var det första barnet de hade förlorat på detta sätt var föräldrarnas sorg inte mindre. Grubblandet över livets mening tog ny fart efter det meningslösa dödsfallet. Varför var gudarna så kallsinniga? Vi människor kanske inte är något annat än djur i annan skepnad. Föräldrarna förlorade tron på gudarna som tillbetts sedan urminnes tider. Denna familj var naturligtvis inte ensamma om att förlora sina barn i förtid.

En kort tid senare kom en man som ingen hade sett förr till byn. Han var svartklädd och hade ett utseende som gjorde att ingen var oberörd efter att ha sett honom på nära håll. Hans ögon var mycket mörka och blicken nästan hypnotisk, men inte aggressiv eller elak. Det var uppenbart att det var en man med karaktär och stark vilja. Språket var svenska men med en mycket kraftig brytning som ibland gjorde det svårt att förstå honom. Främlingen hade kommit över sundet med ett ganska litet skepp från Danmarkshållet. Det var i den allra vackraste tiden på året, i slutet av maj, som detta år varit förskonad från frosten. Den kunde vara förödande för den kommande skörden av allt som människorna var beroende av för att klara vintern. Mannen var inte så farlig som byborna trodde, tvärtom visade han sig vara en snäll man. Efter en tid började han berätta om en man som 1000 år tidigare hade blivit korsfäst och dött men uppstått igen.

Vad var det för en rövarhistoria som denne snälle och förstående man pratade om med stå stark inlevelse? Jungfrufödsel? Inte för att det var särskilt bildade bybor, men nog visste de att det behövdes en man också för att det skulle bli barn. Guds son från himlen? Den ende sanne guden? Uppväcka döda? Stämningen var hätsk och ganska aggressiv mot mannen som försökte omvända byborna till Kristendomen. Efter hand började några att förstå symboliken och budskapet som handlade om allas lika värde. Allas lika värde var lätt att förstå. Det lät inte så dumt.

Bland de första att anamma den nya religionen var bonden och hans kvinna som just förlorat ett litet barn. De var kanske mer lättpåverkade efter deras förlust som gjort dem så bittra på deras gamla gudar. Varför skulle den här nya läran vara sämre än den gamla? För säkerhets skull kunde de nog tänka sig att då och då offra till sina gamla gudar, men missionären var en god pedagog och hade stort tålamod. Hans arbete underlättades också av en allt bättre svenska. Enskilda samtal med folket kombinerades med predikningar. Målet nåddes,byn kunde räknas till de kristna.

Kan detta ha varit ett av flera sätt att sprida det kristna budskapet på den gång det begav sig? Arkeologiska fynd ur gravar från vikingatid är basen för det vi vet om kristnandet på Öland, men också de skriftliga källorna är viktiga. Runstenar och dokument från 1000-talet med Rimbert som Ansgars hävdatecknare, och Adam av Bremen m fl är exempel på skriftkällor.Kors med Kristusfigur har hittats på Öland från sen vikingatid. Dräktspännen av silver i form av det kristna korset förekommer också.

Senvikingatiden är en brytningstid där fynden antyder en övergång till kristendomen parallellt med den gamla tron. Begravningar har ägt rum på förkristna gravplatser även sedan kyrkogårdar har funnits tillgängliga både på Öland och i Kalmartrakten. Dessutom kristna influenser i bygravar, skelettgravar orienterade i Ö-V och ibland sparsamt med gravgåvor.

Var kom budskapet om Kristus från? Hur fick ölänningarna höra talas om den nya religionen? Det kristna budskapet spreds av folk som varit på resa i t. ex. Tyskland eller Danmark, men också österut där den bysantinska kulturen fanns med bilder där kristna symboler också förekom.Naturligtvis fanns det också missionärer som vandrade upp genom vårt land från kontinenten, där Ansgar från mitten av 800-talet är den mest kände.Kristnandet av Öland kan alltså ha ägt rum samtidigt från öster, väster, och söder.Ett påtagligt bevis för dansk påverkan är kyrkorna som är byggda med dansk teknik, och där en kyrka är mer "dansk" än andra, nämligen Hulterstad.

Danmark var kristnat i mitten av 900- talet. De kan ha fått kunskaper om kristendomen och kyrkobyggandet från och med år 793 då Lindisfarne på Englands ostkust ockuperades av danska vikingar.

Före och efter kristendomen.

Bilden från järnåldersgravfält söder om Resmo k:a

 

Upp

[ Tillbaka till meny tro och sed ]
[ Tillbaka till huvudmeny ][ Innehållsförteckning ]